Historian i mina ögon

Hur kan man vara så ryggradslös som människa?
Vad är det som får folk att backa från mig, ser de något jag inte ser. Eller ser de något jag inte trodde de kunde se? En historia i mina ögon. Ett öde?
 
Må du känna,uppleva min historik.
Kommer du då bli ödmjukare människa med ryggrad?
 
 

Vart jag befinner mig

Ja vad händer Lina? Ta tag i det här nu! Nä då jag har varit lika upptagen jag.

Det var ju vernissage sen fest, hade sista perioden för den här terminen på skulpturen, sen var det nog fest. Jag har drejat och målat lite på kvällar och andra lediga stunder. Sen är det mycket möjligt att det var en fest igen. Nu förra veckan gick Lunnevadsfestivalen av stapeln, hade loppis på våra grejer och styrde mycket med det. Därefter vart det en jäkla massa fest och musik. 

Men nu får vi se om det här kan komma igång igen. Som sagt har jag målat lite, tagit god tid och låtit det torka emellan. Med olja tar det en jäkla tid. 

Började 

Efter några målningar vart det sådär. Jag har gjort mer på den nu men glömde ta kort. Får se när det blir klart, kräver nog några gånger (veckor) till. 

Nikes böljande klänning

Skulpterar för fulla muggar nu och två veckor framåt. Tiden går läskigt fort här ute på vischan! Man lever ju i sin bubbla här, vill inte riktigt att det ska bli sommar. Satan vad jag kommer sakna bildhuset och korridorsfolket! 

Men nu är vi ju inte riktigt där än som tur va! För som sagt skulptur är det som gäller. Efter modellering och avgjutning så blir det betong! Vi efterliknar skulpturen som föreställer Nike. Vet inte om jag gick lite utanför ramen för uppgiften för vi skulle zooma oss in på ett klädvecksparti av henne...jag valde torson från sidan. MEN klädvecken är där så vi får se. 



Upp